Frida och Bibeln

Idag när vi kom hem så upptäckte vi till vår stora sorg att vi ÄNNU en gång hade missat det fina besöket av Frida. Frida är med i Jehovas Vittnen och har promenerat runt i kvarteret för att informera grannskapet om härlighet, godhet, gudomlighet (antar jag iallafall). Hos de som inte varit hemma har hon lämnat ett brev i brevlådan så att ingen av oss ska gå miste om den där härliga kunskapen som hon vill förmedla. Jag kunde inte motstå uppmaningen som Frida förmedlade i sitt brev

Så jag tog fram min bibel, för jag har ju faktiskt en alldeles egen, och letade fram Uppenbarelseboken Kapitel 21, vers 1-4

Förutom flummigheten så låter det ju fint, önskvärt, hoppfullt och fredligt. En annan formulering för det som barn ofta på världens mest självklara sätt beskriver som "jag vill att det ska bli fred på jorden". Jag tycker det låter toppen. Förutom det där med att havet inte längre finns, att bruden ska smycka sig för mannen och att det låter lite som en diktatur ifall "de ska vara hans folk (i alla evighet, antar jag)"... men det är ju petitesser i sammanhanget, grundtanken är ju god. Lite senare i kapitlet kommer dock lite av en vändning (av arten som förekommer i filmen "From Dusk til Dawn") och fredligheten och det fina är som bortblåst.

Kvar finns brott mot de mänskliga rättigheterna, fördömande, icke-förlåtande, mord m m. För jag antar att det är väldigt fasta ramar för vilka som ingår i de nämnda kategorierna och att det är vissa personer/ väsen som skulle vara enväldiga domare i fallen. Frågar man Åke Green och Frida så hamnar säkerligen jag och Elin i den där sjön. Vi skulle förvisso ha väldigt gott sällskap av många roliga människor men det känns ändå lite sisådär. Man får säkert reda på mer exakt vilket sällskap man skulle få om man accepterar erbjudandet från Frida

/Fia (som är den som framfört ovanstående åsikter och bibeltolkningar, Elin är oskyldig :))

Ps. OM den där Gud finns, som det talas om, så hälsar jag härmed till dig att jag vet att det inte är du som har skrivit boken! Ds